Ok

Okej är ett ord som finns i de flesta språk. Men det är ett märkligt ord; det finns ännu ingen som har lyckats hitta dess exakta ursprung. Dock finns det några som vill göra gällade att det kommer från finskan.

Stavning
Läser man romaner från 60- och 70-talen är okay den enda gällande stavningen. I elfte upplagan av Saol från 1986 rekommenderas okej framför den engelskinfluerade varianten. I åttonde upplagan finns ordet över huvud taget inte med, inte heller i Svenska akademiens ordbok. I Norstedts svenska ordbok från 2004 är förhållandet det motsatta: okay rekommenderas framför okej. Detsamma gäller i Svensk ordbok. I den tretonde och senaste upplagan av Saol, som kom 2006, anges tre former: okej, ok eller okey. Naturligtvis förekommer förkortningarna O.K. och OK i samtliga ordböcker.

Etymologi
Hur var det då med ursprunget – finns det något belägg för att okej skulle komma från vårt östra grannland? Nej, det är väl inte sannolikt. Men de som förfäktar denna teori hävdar att okej i själva verket är det finska ordet för ‘korrekt’, oikea.

I den engelska boken Dictionary of word and phrase origins anger författaren Nigel Rees femton olika förslag på hur detta ord ska ha uppkommit. Han lyfter emellertid fram två som mer sannolika än de övriga:

1. Den amerikanske 1800-talspresidenten Andrew Jackson sägs ha använt OK som en förkortning för det språkligt felaktiga uttrycket Oll Korrect. Förkortningen ska ha antecknats på juridiska dokument av en tjänsteman i Tennessee.
2. OK var ett smeknamn på den amerikanske presidenten Martin van Buren. Han använde uttrycket i sin valkampanj 1840. Det syftade då på hans födelsestad, Old Kinderhook, i delstaten New York.

Ytterligare en intressant förklaring till ordets uppkomst är det engelska uttalet av det franska uttrycket aux quais (”till kajen”). Detta ska ha varit en markering på sekunda bommulsbalar i hamnarna vid Mississippifloden i franska Louisiana. Dessa balar skulle alltså skickas tillbaka till kajen.

Längden betyder så mycket

Vad en polka är vet jag. Jag vet även vad en polkagris och en polkagrisstång är. Däremot har jag aldrig hört talas om en grisstång, en ny vara som introducerades i dagens reklamblad.

Trots bilden tror jag att grisstången är en ny charkuteriprodukt, som kommer att göra succé så här till jul när grisen står i högsta fokus.

Tänk vilken betydelse en halv centimeter kan få – det ungefärliga avståndet mellan punkten och bindestrecket på ett vanligt tangentbord.

Stockholmare och götebosskan

Att det blir problem när en stockholmare, på plats i Göteborg dessutom, ska ge sig på den urgötebosska De’ ä dans på Brännö brygga är nästan som ett axiom. Den populära sångerskan hade inte riktg koll på det götebosska idiomet när hon tolkade Dom har änna som ledigt idag som …Dom har enats om ledigt idag.

Att nutida amatörmusikanter inte har fullständig koll på mer än sextio år gamla melodier kan man kanske förstå. Men nog kan begära att människor som professionellt arbetar med musik borde ha lite bättre koll än så. Skäms!

Otydlig information

Västtrafik har onekligen uttryckt sig en smula obegripligt här. Vad är det egentligen för problem med linjerna 52 och 91? I vilken av riktningarna kan bussarna inte stanna vid Sten Sturegatan? Eller är det så att de inte kan stanna i någon av riktningarna? Lätt förvirrande…

De välbekanta småorden

Korsord är en outtömlig källa till visdom. Numer vet de flesta svenskar att ett or kryper i Edamer och att kvinnor som vill vara tjusiga på bal kan klä sig i en rob. Om kvinnorna däremot går på stranden kan det ju hända att de virar en badhandduk kring sina ron.

Men det är inte bara småkryp, anatomi och kläder man får lära sig om i korsorden. Associationsförmågan ska i bästa fall ställas på prov; det vill till att ha koll och tänka i bilder för att kunna lösa de bästa klurigheterna. Armarna under armhålorna och händerna på nacken blir självklart nelson och En norrlänning vid sidan av kan ju inte lösas till någonting annat än jämte.

Men ibland kan det bli helt galet. Tänk bara på den konstruktör som i en av de största korsordstidningarna missuppfattat texten till visan om räven på isen. Nyckelordet: Överraskar räven. Lösningen: Riset. Huga!

Revidera almanackan

Många av namnen i vår almanacka är ytterst ålderdomliga och ovanliga. I landet finns det till exempel 48 personer som bär namnet Bartolomeus. Av dessa är det endast 5 som har det som förstanamn. Antibarbarus anser att den förändrade befolkningsstrukturen i landet måste återspeglas i almanackan.

Fler fåbärare och främmande fåglar
Det finns fler namn i almanackan som bärs av mycket få personer: 37 personer heter Tiburtius och 35 heter Baltasar. Vi har något fler Nikodemus och Anselm; 183 respektive 384 personer bär dessa namn. Några riktigt ovanliga kvinnonamn har jag inte hittat i almanackan, men 1 677 Disa och 1 377 Alfrida är inte många.

Däremot finns det 11 824 Ali, 5 860 Ahmed, 3 946 Ibrahim, 2 910 Fatima, 2 552 Hussein och 1 532 Samira i landet. Förmodligen finns det invandrarnamn som är betydligt vanligare, men ändå inte med i almanackan.

Tre namn varje dag
Naturligtvis är det viktigt att bevara gamla traditionella namn, framförallt ur ett språk- och namnhistoriskt perspektiv. Men ur ett demokratiskt perspektiv anser Antibarbarus att almnackan bör förändras så att den dessutom speglar befolkningen i det nutida Sverige. Därför bör vi införa den princip som föreslogs 1986, nämligen att almanackan ska ha tre namn varje dag.

Det finns ingen anledning att rensa bland de namn som idag står på första positonen i almanackan, men övriga namn borde i högre grad än vad som är fallet spegla det rådande namnbruket.

Andra positionen bör vikas för populära namn som ännu inte vunnit hävd i namlängden och därmed inte finns med i alamnackan, till exempel Engla, Meja, Malva, William, Elliot och Viggo. Samtliga dessa namn finns med på listan över de 100 populäraste tilltalsnamnen som gavs till flickor respektive pojkar 2007. William var förövrigt det populäraste tilltalsnamnet på pojkar som föddes detta år.

Den tredje positionen bör vikas för invandrarnamn. Ali var för övrigt det nittiofemte populäraste tilltalsnamnet på nyfödda pojkar 2007.

Ingen rangordning
Detta förslag ska inte ses som ett försök att rangordna namnen; namnet på första positionen ska alltså inte vara ”finare” än namnen på andra och tredje positionen. För att minska risken för denna uppfattning, kan namnen skrivas i vågrät följd om layouten så tillåter.

(Namnstatistik från scb.se)

Skit, fet och andra förstärkare

Som de flesta vet går det komparera adjektiv, till exempel stor, större, störst. Det är en av språkvetenskapens officiella och kända regler. Mer okänd och mer inofficiell men lika korrekt är regeln som säger att adjektiv är sådana ord som det går att sätta skit framför, till exemepl skitgod och skitful.

Endast vid jämförelser
Oavsett vilken av de båda definitionerna man använder sig av gäller den endast för så kallade graderbara adjektiv: Av tre saker kan en vara stor medan en annan är större och en tredje störst. Vad vi gör här är att vi jämför tre saker med varandra. Om vi använder oss av den andra, mindre officiella, definitionen av adjektiv kan vi säga att en sak är skitstor. Dock är det tveksamt om det går att säga skitstörre och skistörst.

Grader av död
Däremot går det inte att vare sig komparera eller att sätta skit framför icke-graderbara adjektiv som till exempel död eller kvadratisk. Man kan ju inte vara mer död än död (i och för sig kan man ju vara både halvdöd och stendöd). Och ett torg kan ju inte heller vara mer kvadratisk än ett annat. Eller…

Mer eller mindre kvadratisk
Jag skulle nog vilja säga att det i vissa fall går alldeles utmärkt att förstärka exempelvis kvadratisk med skit. Tänk att en trött och uttråkad yngling kommer till en främmande liten stad en söndagseftermiddag i oktober med buss. Han stiger av på det mycket stora torget där det inte finns någonting – ingen torghandel, inga människor, inte ens en fontän. Det enda som finns är asfalt. Då är nog sannolikheten stor att ynglingen skulle kunna beskriva sin upplevelse med orden att det var fucking jävla skitkvadratiskt!

Fet gör sitt intåg
Sådana här förstärkande förled är bra att ta till om vi vill uttrycka en hög grad av någonting. Och det finns en uppsjö av dem: jätte-, ur-, sten-, mega-, skit-, super- för att bara nämna några. Så har vi ju det numer jättevanliga (!) förledet fet-.

Dessa förstärkande prefix avlöser varandra hela tiden; de kan vara populära en tid för att sedan falla i glömska och ersättas av andra. Det moderna fetprefixet, till exempel, har inte kunnat påvisas före 1998.

Jätteliten ingen motsättning
Nu finns det ju många människor som anser att det låter högst besynnerligt och dessutom fel att säga att någonting är jättelitet eller skitgott. Det finns ju många fler exempel på sådana ologiska sammansättningar: svinsnygg, kanonkul eller asbra för att nämna några exempel. Jag vill poängtera att de här förleden miste sin ursprungsbetydelse när de blev förled. I dessa fall ska de alltså endast ses som förstärkande prefix.

Äckelkäck

Det är inte ofta svenska språket berikas med nya ord som dessutom är bra. Men i september 2003 myntade f.d. kollegan, E, ett nytt ord, som måste räknas till ett av de mest innovativa på många år: äckelkäck.

Inte bara om människor
Men först en liten utvikning: Käck är ett ord som används i hela landet och många vet vad det betyder. Svensk ordbok definierar ordet på följande vis: [någon] som handlar oförskräckt med glatt och livfullt lynne. Men i Göteborg har det en särställning; det kan betyda något i stil med praktisk eller fiffig.

I Sveriges andra stad kan därmed inte bara människor vara käcka. En liten och lättparkerad bil kan benämnas käck, och Antibarbarus anser naturligtvis att det är särdeles käckt att alltid ha en ordlista till hands.

Redan på 1500-talet
Ordet är gammalt. Redan på 1500-talet kunde man kalla modiga och kavata människor käcka. Ursprungligen kommer dock ordet troligen från kvick med betydelsen levande. Det är detta kvick vi nu finner i sammansättningar som kvicksand och kvicksilver.

Inte längre så käckt att vara käck
Men den ursprungliga, positiva, associationen ordet skulle ge har nästan luckrats upp helt och hållet. Nu är det inte alls så positivt att vara käck. Ordet används ofta till och med nedsättande. Och den som käckar sig ses inte med blida ögon eftersom denna person gör sig till och tror sig vara förmer än andra.

Äppelkäck och äckelkäck
Från att käcka sig är steget inte långt till att vara äppelkäck, eller äppelpräktig som en del säger. En sådan person uppvisar ofta omåttligt moraliskt goda egenskaper och blir därför påfrestande. Och nu närmar vi oss verkligen E:s fina novitet. En äckelkäck person uppvisar omåttlig pigghet och sprudlande gott humör vid olämpliga tidpunkter, som till exempel tidiga måndagmorgnar på jobbet.

Floskelbingo

I anslutning till föregående inlägg vill jag tipsa om det absolut bästa sättet att genomlida tråkiga möten och dödliga dragningar: spela floskelbingo!

Det går till så att samtliga deltagare ritar upp ett rutmönster om 5 x 5 rutor på ett ark. I var och en av rutorna skriver man en typisk floskel, till exempel briefa, ta rygg, helikopterperspektiv, individ- och grupporienterat synsätt, processer, genusperspektiv.

Varje gång talaren/föredragshållaren säger en floskel, sätter man ett kryss i motsvarande ruta. Den av deltagarna som först fyller en rad, ställer sig upp och vrålar BINGO! Vansinnigt underhållande.

Kan förövrigt rekommendera Avigsidans floskelgenerator.

Hemska ord

Lika skeptisk som jag är till personer som använder supernajs och kanoners, lika skeptisk är jag till personer som använder briefa. Alltså till mig själv. Hoooo! Dags för floskelbingo, nån?!