rar /rɑːr/ adj. ~t
1. mjuk och trevlig till sättet och ofta även söt
…som har en viss vagt rörande l. hjärtevärmande l. sympativäckande effekt
Ordet känns en smula gammaldags, det andas ”förr i tiden”, ett riktigt farmorsord. Följande lilla rad exemplifierar det alldeles utmärkt: Ja, se doktorn är då den raraste människa som finns (Roos, 1891).
Detta gör att ordet har en annan klang, en starkare innebörd, än de lite vardagliga hygglig och snäll, som är alldeles utmärkta ord de också. Därför blir jag alldeles varm inombords när en god vän, M, som inte fyllt trettio än, återgäldar en julhälsning på Facebook med orden Tack detsamma rara Hans.
Och värmen beror inte bara på hälsningen i sig utan även för att detta är ett bevis på att vår generation har ett språkbruk som värnar om gamla fina ord.
0 Svar till “Rar”