Arkiv för kategorin 'Könsspråk'

Stringent och manligt

I gårdagens inlägg använde jag ordet stringens, vilket ska förstås som sträng noggrann­het, oklanderlighet och korrekthet.

Detta får mig att minnas en föreläsning i litterär interpretation vid universitetet. Föreläsaren var en man – en docent - av den gamla stammen, ytterst formell och korrekt, alltid klädd i kostym och slips. Till saken hör att docenten även hade retorik som sitt specialområde.

Alltnog. Vid just denna föreläsning sade en av de kvinnliga studenterna något i stil med Jag förstår inte riktigt, mummel, mummel varför vi, mummel mummel, ska prata om detta just nu, mummel mummel… 

Docenten spände då ögonen i henne och replikerade: Sitt inte där och svamla som en kvinna! Du ska uttrycka dig stringent och manligt. Dessutom talar vi här, skit är något man pratar.

Trots detta verbala övergrepp håller jag denne föreläsare som den största behållningen av mina universitetstudier, både vad det gäller kunskaper och just stringens.

Genusmaffian silar mygg och sväljer kameler

Genusmaffian fortsätter oförtutet på vägen mot sin egen undergång genom att, som Vegomupp skriver, sila mygg och svälja kameler. Nu senast ondgör de sig över att den nya fotbollsarenan i Göteborg föreslås få namn efter några av landets största fotbollshjältar: Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm. Arenan skulle då döpas till Grenoli Arena. Ett annat förslag som cirkulerar i namndebatten är Gunnar Gren Arena.

Om detta är de bästa förslagen må vara osagt. Men att hävda att dessa namn borgar för att det inte skulle gå att spela damfotboll på arenan – vilket genusmaffian anser – är endast löjeväckande. Undrar om genusmaffian har reflekterat över att Ullevi är döpt efter en mansperson. Och en gud dessutom. Kan det bli värre?!

Könskampen är förlorad

Förra veckan fick kollegan en knäpp på näsan av genusmaffian för att hon skrivit ordet tjänsteman i ett utskick. Hon skulle naturligtvis ha använt det lätt obskyra tjänsteperson istället.

Det kanske kan vara på sin plats att rensa friskt i språket och förbjuda alla ord som börjar eller slutar på man. Vi skulle då bli lyckligt befriade från hemskheter som mandelkvarn, manchesterbyxor och roman. När vi ändå är i farten, tvingar vi Henning Mankell att byta namn. Samtidigt genomför vi en omfattande historierevision genom att radera ut Karl XII och hans namnar ur historieböckerna. Det går ju inte för sig att heta ett så könsbundet namn.

Att det är okej att ägna tid åt adiafora av denna art, när det finns kollegor som säger sig vara sexuellt trakasserade och kränkta, är ofattbart. Med sådant här trams når vi ingen äkta jämställdhet och kampen är över redan innan den börjat.