Varje vecka

Daglig och månatlig. Relativt vanliga ord som visar på att någonting sker varje dag respektive varje månad. Men det inte ofta man hör eller ser motsvarigheten till något som sker varje vecka. I själva verket hade jag ingen aning när jag fick frågan för ett litet tag sedan. Jag var tvungen att luska reda på svaret – för det måste ju finnas ett sådant ord… Och visst gör det… det korrekta ordet för varje vecka regelbundet återkommande företeelser är veckolig.

Varför skriver folk saker?

Den 7/9 i fjol skrev jag det första inlägget i denna blogg. Det handlade om ord som lagts till i mobilen allteftersom jag sms:at eftersom de inte fanns med i den förprogrammerade ordlistan.

Nu, nästan fyra månader senare, har naturligtvis ordlistan fyllts på. Det är med viss förvåning jag bläddrar igenom den och funderar på vad jag egentligen sms:at om. Några exempel på mina egna ord:

fölsedan (inte så märkligt, men det är lätt att tro att det handlar om hästar)
dulcimer (ett instrument)
hackbräde (se ovan)
gagga
hustrumisshandlare
kepsmannen
logit (det är inte en märklig form av le eller ligga)
obduceras
sketagött
åkerspöket

Sen kan man ju fundera ett steg vidare på varför vissa, till synes vanliga, ord inte finns med i den inbyggda ordlistan:

arbetskläder
beslutade
biffar
biltur
bortrest
brödrost
dagligen
däremot
glaskula

Rar

rar /rɑːr/ adj. ~t
1. mjuk och trevlig till sättet och ofta även söt
…som har en viss vagt rörande l. hjärtevärmande l. sympativäckande effekt

Ordet känns en smula gammaldags, det andas ”förr i tiden”, ett riktigt farmorsord. Följande lilla rad exemplifierar det alldeles utmärkt: Ja, se doktorn är då den raraste människa som finns (Roos, 1891).

Detta gör att ordet har en annan klang, en starkare innebörd, än de lite vardagliga hygglig och snäll, som är alldeles utmärkta ord de också. Därför blir jag alldeles varm inombords när en god vän, M, som inte fyllt trettio än, återgäldar en julhälsning på Facebook med orden Tack detsamma rara Hans.

Och värmen beror inte bara på hälsningen i sig utan även för att detta är ett bevis på att vår generation har ett språkbruk som värnar om gamla fina ord.

Imon?

Hur kommer det sig att vanligtvis kloka och språkligt begåvade männsiskor, som är noga med hur de stavar och uttrycker sig, på fullaste allvar skriver imon? Det ser både barnsligt och oseriöst ut.

Fast frågan är ju hur det egentligen ska stavas: imorrn, imorn eller varför inte fullt utskrivet – i morgon?

Märkliga slumpar

Bläddrade idag igenom programmet till årets bokmässa, som gick av stapeln i Göteborg i september. En av programpunkterna var ett framträdande av Anna Book…

Som om inte det vore nog. Under veckan i tvättstugan insåg  jag plötsligt att jag höll på att hänga upp en skjorta av märket Boomerang på en galge som hette Bumerang.

Frekvensfluff

Idag uppfann jag ett nytt ord – frekvensfluff. Det har sitt ursprung i det minst lika obskyra ordet klickfluff. Ett klickfluff är, enligt Språkrådet, en kort text eller bild på nätet som ska locka läsaren att klicka och läsa vidare. I nummer 3/08 av Språktidningen går det desutom att läsa: Klickfluffet ligger ofta vid sidan om de seriösare artiklarna på en tidnings webbplats.

Så långt allt väl, men hur ligger det till med min egen novitet? Jo, vi planerar på jobbet att ha en liten annons varje utgivningsmåndag under hela 2009 i den gröna gratistidningen. Annonsen som ligger lite vid sidan av den redaktionellla texten syftar till att läsarna ska gå in på webben eller ringa för att få veta mer.  Eftersom annonsen bygger på frekvens och har det syfte den har, måste den naturligtvis kallas frekvensfluff.

Ok

Okej är ett ord som finns i de flesta språk. Men det är ett märkligt ord; det finns ännu ingen som har lyckats hitta dess exakta ursprung. Dock finns det några som vill göra gällade att det kommer från finskan.

Stavning
Läser man romaner från 60- och 70-talen är okay den enda gällande stavningen. I elfte upplagan av Saol från 1986 rekommenderas okej framför den engelskinfluerade varianten. I åttonde upplagan finns ordet över huvud taget inte med, inte heller i Svenska akademiens ordbok. I Norstedts svenska ordbok från 2004 är förhållandet det motsatta: okay rekommenderas framför okej. Detsamma gäller i Svensk ordbok. I den tretonde och senaste upplagan av Saol, som kom 2006, anges tre former: okej, ok eller okey. Naturligtvis förekommer förkortningarna O.K. och OK i samtliga ordböcker.

Etymologi
Hur var det då med ursprunget – finns det något belägg för att okej skulle komma från vårt östra grannland? Nej, det är väl inte sannolikt. Men de som förfäktar denna teori hävdar att okej i själva verket är det finska ordet för ‘korrekt’, oikea.

I den engelska boken Dictionary of word and phrase origins anger författaren Nigel Rees femton olika förslag på hur detta ord ska ha uppkommit. Han lyfter emellertid fram två som mer sannolika än de övriga:

1. Den amerikanske 1800-talspresidenten Andrew Jackson sägs ha använt OK som en förkortning för det språkligt felaktiga uttrycket Oll Korrect. Förkortningen ska ha antecknats på juridiska dokument av en tjänsteman i Tennessee.
2. OK var ett smeknamn på den amerikanske presidenten Martin van Buren. Han använde uttrycket i sin valkampanj 1840. Det syftade då på hans födelsestad, Old Kinderhook, i delstaten New York.

Ytterligare en intressant förklaring till ordets uppkomst är det engelska uttalet av det franska uttrycket aux quais (”till kajen”). Detta ska ha varit en markering på sekunda bommulsbalar i hamnarna vid Mississippifloden i franska Louisiana. Dessa balar skulle alltså skickas tillbaka till kajen.

Längden betyder så mycket

Vad en polka är vet jag. Jag vet även vad en polkagris och en polkagrisstång är. Däremot har jag aldrig hört talas om en grisstång, en ny vara som introducerades i dagens reklamblad.

Trots bilden tror jag att grisstången är en ny charkuteriprodukt, som kommer att göra succé så här till jul när grisen står i högsta fokus.

Tänk vilken betydelse en halv centimeter kan få – det ungefärliga avståndet mellan punkten och bindestrecket på ett vanligt tangentbord.

Stockholmare och götebosskan

Att det blir problem när en stockholmare, på plats i Göteborg dessutom, ska ge sig på den urgötebosska De’ ä dans på Brännö brygga är nästan som ett axiom. Den populära sångerskan hade inte riktg koll på det götebosska idiomet när hon tolkade Dom har änna som ledigt idag som …Dom har enats om ledigt idag.

Att nutida amatörmusikanter inte har fullständig koll på mer än sextio år gamla melodier kan man kanske förstå. Men nog kan begära att människor som professionellt arbetar med musik borde ha lite bättre koll än så. Skäms!

De välbekanta småorden

Korsord är en outtömlig källa till visdom. Numer vet de flesta svenskar att ett or kryper i Edamer och att kvinnor som vill vara tjusiga på bal kan klä sig i en rob. Om kvinnorna däremot går på stranden kan det ju hända att de virar en badhandduk kring sina ron.

Men det är inte bara småkryp, anatomi och kläder man får lära sig om i korsorden. Associationsförmågan ska i bästa fall ställas på prov; det vill till att ha koll och tänka i bilder för att kunna lösa de bästa klurigheterna. Armarna under armhålorna och händerna på nacken blir självklart nelson och En norrlänning vid sidan av kan ju inte lösas till någonting annat än jämte.

Men ibland kan det bli helt galet. Tänk bara på den konstruktör som i en av de största korsordstidningarna missuppfattat texten till visan om räven på isen. Nyckelordet: Överraskar räven. Lösningen: Riset. Huga!