Frekvensfluff

Idag uppfann jag ett nytt ord – frekvensfluff. Det har sitt ursprung i det minst lika obskyra ordet klickfluff. Ett klickfluff är, enligt Språkrådet, en kort text eller bild på nätet som ska locka läsaren att klicka och läsa vidare. I nummer 3/08 av Språktidningen går det desutom att läsa: Klickfluffet ligger ofta vid sidan om de seriösare artiklarna på en tidnings webbplats.

Så långt allt väl, men hur ligger det till med min egen novitet? Jo, vi planerar på jobbet att ha en liten annons varje utgivningsmåndag under hela 2009 i den gröna gratistidningen. Annonsen som ligger lite vid sidan av den redaktionellla texten syftar till att läsarna ska gå in på webben eller ringa för att få veta mer.  Eftersom annonsen bygger på frekvens och har det syfte den har, måste den naturligtvis kallas frekvensfluff.

Längden betyder så mycket

Vad en polka är vet jag. Jag vet även vad en polkagris och en polkagrisstång är. Däremot har jag aldrig hört talas om en grisstång, en ny vara som introducerades i dagens reklamblad.

Trots bilden tror jag att grisstången är en ny charkuteriprodukt, som kommer att göra succé så här till jul när grisen står i högsta fokus.

Tänk vilken betydelse en halv centimeter kan få – det ungefärliga avståndet mellan punkten och bindestrecket på ett vanligt tangentbord.

Okunskap eller reklambyråalster?

Den dök upp väldigt många gånger i fjol. Idag dök den upp för första gången i år. En liten frilufts- och sportbutik i Göteborg reklamför det något märkliga Längdåk Paket i sina annonser.

Min far, som vanligtvis inte är speciellt konspiratoriskt lagd, tror att detta är en medveten handling genomförd av en reklambyrå i syfte att väcka uppmärksamhet. Jag hävdar att det endast beror på okunskap och ett grovt missbruk av svenska språket.

En ädel jycke

Jag blir förvånad när Stjärnurmakarna väljer att lägga in en bild på ett halsband när de gör reklam för en hund av ädel metall…

Att inte leva upp till sina egna krav

Den 14 september önskade jag att få se någonting i stil med vår kassa personal i skrift. Rubriken i denna annons är faktiskt nästan i samma klass.

Det finns många små detaljer att gotta sig åt, men två av de finaste är nog kravet på att körkortet ska ha en viss ålder samt kravet på god svenska i skrift.

Svårsmält

Ett vanligt ord som verkar vara mycket svårstavat är baguette. Bagutte, bagett och bauget är bara några av de varianter jag sett genom åren.

Ett annat ord från matsfären som är hyfsat svårstavat är lasagne vilket denna ljuvliga skylt som står på Campus Lindholmen är ett tydligt bevis på.

Dessutom verkar det som om caféägeren har lite bekymmer med svenska fåglar också…

En före detta levande ost

Alla har väl hört talas om såväl torskfilé som fläskfilé. De flesta har nog dessutom en ungefärlig uppfattning om hur dessa filéer ser ut. Men för säkerhets skull har jag konsulterat NE, som förklarar fenomenet på följande vis:

Det långsmala, benfria stycke kött som ligger närmast under ryggraden på slaktdjur och vilt … ett från ben och skinn renskuret stycke fisk, taget från ryggsidan av en rundfisk eller från båda sidorna av en flatfisk … en stundom använd benämning på urbenat bröstkött från fågel.

Inga konstigheter alls. Vad som verkar vara den minsta gemensamma nämnaren är att filén kommer från djurvärlden. Den har alltså suttit på någonting som en gång har varit levande. Det var väl det jag anade!

Så döm om min förvåning när det i veckans utskick från Ica Maxi reklamerades för edamerfilé. Och på bilden invid texten fanns en tvåochetthalvtkilos ostklump. Inte i närheten av en filé. Skumt!